Midsommar, en uppvisning från vår bästa sida

Nu vankas det midsommar med allt vad det innebär. För vissa är det bara ångest, mycket p.g.a den supande kulturen som vi har kring våra högtider och speciellt midsommar. Vi sammankomster ska det drickas alkohol annars kan vi knappt umgås med varann och alkohol kring våra högtider tillhör normen. Tyvärr.

För andra är det ångest p.g.a vad man ska hitta på. Har man blivit bjuden till någons lantställe? Ska man ut i skärgården? Hur många kommer? Räcker vinet? Vad ska man ha på sig? Känner man nån som ska gå till parken? Kommer jag sitta själv? Vad ska jag ha på mig? Om ”dom” åker dit så stannar jag hemma! Hinner jag till systemet? Hur ska jag få med mig alla ölen?

Midsommar är en ganska oladdad tradition, visst vissa säger att vi firar Johannes Döpares födelse men det är nog få som gör. Andra säger att det är för att vad en brytpunkt i arbetsåret för bondesamhället och det tvivlar jag att någon bryr sig om idag. Midsommardagens ursprungliga funktion som kyrkohögtid är borta och handlar numera om att spendera dagen bakis, svettig, skakig och ångestfylld.
Midsommar är numera mest ett tid för fest, dans, mat och gemenskap. Det finns inte några direkta religiösa eller politiska anledningar och är därför rätt fri med hur man firar ”rätt”, även om kränkta brunhögermänniskor anser annat men dom kan ju sätta sig under ett träd och sjunga nationalsången tills dom tappar rösten.

Men ja, firandet har vissa gemensamma nämnare, maten är samma som för nästan alla våra högtider. Sill och potatis hör till liksom den obligatoriska snapsen, jordgubbar till efterrätt ska det vara och det är skitviktigt att dom är svenska, hur sura och smaklösa dom än må vara.

Vi dansar inte runt ett träd men väl en stång klädd i löv och blommor, vi sjunger sånger som inte har någon egentlig logik och vi firar med människor vi tycker om med flit, d.v.s vissa delar av familjen är bortvald till skillnad från under julen.

Angående midsommarstångens varande som en fallossymbol så är det en myt. Vi kommer inte dansa kring era könsorgan hur mycket ni män än skulle gilla det. Allt handlar inte om era kukar och det vore trevligt om ni slutade tro det. Håll dom också gärna i kalsongerna för ingen är intresserad av att se en ”helikopter” på fyllan. Det är varken roligt eller imponerande annat för era brölande snubbpolare.

Flickor ska plocka sju (ibland nio) sorters blommor för att drömma om sin kommande make. Tror knappast det görs längre för många blommor är utdöda och vill du vara säker på att få tag på nån blomma överhuvudtaget är Lupiner och maskrosor det enda säkra valet. Sen finns det ju betydligt roligare saker att drömma om än män, som t.ex skattedeklarationen, veckotvätten eller börsläget.

Vi ska också dansa runt midsommarstången. Mest för barnens skull, för barnen är som vid många andra högtider, också med. Vissa barn tycker det är toppenkul och andra tvingas fram av sina, lite överförfriskade föräldrar. Dom som tycker att barnen ska vara med för dom kommer tycka att ”det blir kuuuul” och ”dom andra ungarna är med så du kan väl bjuda till lite, kom igen nu för fan!” och inte sällan nån lite förmiddagspackad medelålders man som ”ska visa hur det går till”.

Det största fokuset är att det finns tillräckligt med sprit och att alla har en uppgift när det kommer till maten. Vem tog med sig sillen? Vem sköljer potatisen? Vem ska ta hand om grillningen? Är snapsen i frysen? Och någon måste alltid offra sig för att åka och köpa färskpotatis för att någon var för snål för det och köpte vanlig potatis. Jordgubbstårtan blir ofta mer en vickning än efterrätt för att folket antingen är för fulla eller för mätta. Det ska ju också sjungas snapsvisor, som gärna ska vara lite fräcka d.v.s alkoholromantiska, snuskiga och kvinnohatiska.

Det ska också lekas lekar och ofta handlar det om Kubb, där ingen kan reglerna ordentligt och trots det har alla rätt. Irländsk julafton (snurra runt en pinne och springa rakt) är inte heller ovanligt. Finns dom som inte behöver snurra runt någon pinne för att hamna ute bland brännässlorna ändå. Det kan också vara att man ska pressa sönder en ballong mot någons rumpa och det är alltid nån som måste jucka lite extra ”för det är ju så kul att sätta på folk bakifrån”.

Ofta skingras sällskapen på kvällen lite när barnfamiljerna gått hem/in och då kan supandet börja på allvar. Då behöver man inte längre fokusera på lekar, mat eller direkt umgänge utan man kan supa tills man stupar och vakna upp i ett främmande båthus, kanske med en nytillkommen könssjukdom eller två.

Ja, det är med stolthet man visar upp våra svenska traditioner …

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s