Varför vägrar ni genus?

Detta med genus verkar vara oerhört skrämmande och/eller provocerande för många. Hur många gånger har en inte läst och hört att man ska låta ”flickor vara flickor” och ”pojkar vara pojkar” eller att vi genusmedvetna försöker göra våra barn könlösa. Jag vet inte om det är av okunskap, att folk inte vill förstå eller att de bara helt enkelt är dumma i huvudet. Det finns antagligen några av varje och en del kombinationer.

Hur som helst, det handlar inte om att göra barn könlösa eller att förvandla pojkar till flickor. Det handlar om val och om att inte begränsa och att inte sätta upp massa hinder p.g.a. barnets kön. Det handlar inte om att tvinga på barnen färger, leksaker, aktiviteter och åsikter, utan om att erbjuda alternativ och visa olika möjligheter.

Jag förstår inte vad som är så otroligt provocerande med detta? Vill ni inte att era barn ska ha samma möjligheter som alla andra oavsett kön? Vill ni lära era barn att pojkar är större och starkare och flickor är rara, moderliga och ömtåliga? Är det inte bättre att se till att fostra starka individer som vet att de har olika valmöjligheter och att det går bra att välja?

Min son är galet förtjust i traktorer och lastbilar. Ja i alla typer av maskiner som låter mycket som grävmaskiner, bilar, motorcyklar, dumpsters o.s.v. Inte konstigt alls tycker jag. Har full förståelse för att han diggar det, för det gör jag med. Stora maskiner är fascinerande, min personliga favorit är byggkranar. Ju större desto bättre.

Jag har inga problem med hans fascination för detta, jag förstår att jag till viss del har påverkat honom.Som när vi först såg att han reagerade på lastbilarna, har vi stannat för att prata och titta på dom. Likaså med traktorerna på landet, vi har gått och tittat, känt och pratat om dom. Så naturligtvis har vi påverkat, det gör man oftast utan att tänka på det. Precis som att barn som vuxna blir påverkade av andra människor, media, förskolan, kompisar, samhället etc.

Däremot så skulle vi ge samma uppmuntran till vad han än gillade. Spelar ingen roll om det är bilar, my little pony, dinosaurier, dockor, kattungar eller tegelstenar. Vi ger honom alternativ istället för att begränsa honom. Vad jag däremot har svårt för är folk som lite självgott konstaterar att ”jaha, han gillar bilar minsann. En typisk liten kille”. Nej, han är ett typiskt barn.

Att vara en genusmedveten förälder innebär inte att en ska bryta normer ”bara för att”. Det finns inget egenvärde i att tvinga på en pojke en klänning bara för att göra ett statement (oavsett vad Lamotte skriver). Däremot är det helt ok om en pojke väljer att ha en klänning på sig, för barn gör det för att de tycker det är fint eller för att det är bekvämt. Inte för att göra en poäng.

Att vara en genusmedveten förälder innebär inte att pojkar måste leka med dockor och flickor med bilar. Det handlar om att låta barnet få vara den det är. Det är faktiskt så enkelt.

”Det viktigaste är inte att lära våra barn att de är perfekta, det viktigaste är att lära dom att de duger som de är.”

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s