Barnens rätt till sin egen kropp.

Rätten till sin egen kropp är en rätt som gäller alla. Alla inkluderar även barn och därför blir jag så otroligt irriterad på vuxna som vill ta bort den rätten för dom.  Nära vuxna, som t.ex. föräldrar.

Det jag tänker på är när föräldrar, och andra nära anhöriga, trugar och tjatar på barnen att ”ge farfar en puss/kram” fast hen tydligt visar att hen inte vill. För mig är det bara så fel. Alla är inte så förtjusta i kroppskontakt, det gäller även barn. Och att som barn pussa en vuxen är inte alltid det roligaste. Det betyder nödvändigtvis inte att barnet inte älskar personen, bara att hen inte vill ha den kroppskontakten.

För mig blir det motsägelsefullt att lära barnen att säga nej till ”fula gubbar” men i nästa andetag tvinga dom att säga ja fast dom inte vill. Det blir bara förvirrande och tyvärr, ibland är ”den fula gubben” en nära anhörig. Hur ska barnet då veta hur hen ska göra?

Jag tror få vuxna skulle gå med på att behandlas på samma sätt, så varför ska barn behöva gå med på det? Det medför bara massa skuld när barnet ser besvikelsen hos dom vuxna för att hen inte gör som dom säger. Det är inte ok!

Det betyder inte att man inte ens får fråga efter kram eller puss, det får man. Men se till att respektera ett nej. För ett nej är ett nej, även hos barn.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s