Ett oskrivet kapitel

Det är nu mindre än sju veckor kvar tills vårt liv blir förändrat för all framtid. Mindre än sju veckor tills inget mer kommer bli sig likt. Mindre än sju veckor tills vår familj på två blir tre.

När jag ser ned på min stora, runda mage, som sällan är helt still, och tänker att jag burit på detta liv i ca 33 veckor.  Att jag under denna tid hjälpt till att skapa och bygga upp ett litet barn som snart ska ta sitt första riktiga andetag. Det är en svindlande tanke som fortfarande är väldigt overklig.

Det känns som jag varit gravid för evigt samtidigt som jag har en längtan till att det tar slut. Jag vill att det ska ta slut samtidigt som jag vill att det ska vara för evigt.  Jag vill ta emot samtidigt som jag vill behålla. Det finns naturligtvis en viss rädsla och oro. Är jag redo? Blir man någonsin helt redo?

Oavsett så börjar det närma sig slutet på något som varat i ca 9 månader och början på något som kommer vara ett helt liv. Det är dags för ett nytt liv, en ny liten människa, en ny personlighet. Ett liv som jag och Erik skapat. Ett nytt liv som gör att vårt gamla liv aldrig mer blir detsamma.

Detta liv som vi ska älska mer än livet själv. En person vi kommer ha ständig oro över samtidigt som vi ständigt kommer att glädjas och skratta tillsammans. En person som kommer ge oss mer än vad vi någonsin kan ge honom. Ett obeskrivligt allt. Ett oskrivet kapitel i en helt ny bok.

Ett barn som vi ska ge goda värderingar, god självkänsla och gott självförtroende. Ett barn som vi ska lära vad som är rätt och fel. Ett barn som vi ska visa att kärlek är så mycket bättre än hat. Att omtänksamhet, respekt och nyfikenhet är bra egenskaper. Ett barn som vi ska vägleda genom livets labyrint.

En ny människa som kanske gör liten skillnad på jorden men all världens skillnad för oss.

Tack Erik. Tack för vårt nya allt.

Annonser

6 thoughts on “Ett oskrivet kapitel

  1. Jättefint skrivet!
    Förstår att det är väldigt många tankar och funderingar kring allting men jag är 100 på att ni kommer klara det utomordentligt bra:)
    Min brors son fyllde just 2 år. Sjukt vad tiden går fort!

    Massa kram och lycka! Har du Dayviews förresten?
    Heter Nattspinna där och använder det mycket för min egen skull för att kunna gå tillbaks och titta:)

    KRAM igen

      1. Kommer gå bra om du har kvar ett uns av den intelligens och självinsikt du hade då vi hängde i Västerås=)

        PLUS: din man heter ju likadant som min sambo, då KAN det inte gå fel;)

        Det är en Bilddagbok. Jag har ju inte facebook (fast i går startade vi faktiskt upp en sida för att pusha företaget, du får gärna gilla den så får du ett skal om du vill. Skalfynd heter sidan=))

        Vi försörjer oss på företaget och bor 1 mil söder om Mjölby.

        KRAM

      2. Ja, jag kan gå så långt som att rekommendera alla att skaffa sig en egen Erik. 🙂

        Gud så härligt det låter! Såg att Simbha och Sippan är kvar, plus ett nytt tillskott. Låter som ni lever i en idyll. Det förtjänar du!

        Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s